Nornan hittade hit!

Hej kära gamla vänner och nya

Äntligen hittade jag hit!

Har verkligen saknat gemenskapen tunga stunder. Det är snart 2 mån jag lämnade honom. Vissa saker går framåt, andra tycks stagnerat. Har beslutat mig för att hålla en någorlunda vänskaplig ton, främst för min egen skull. Åtminstone tills lägenheten är såld. Det tar mig vansinnigt emot att träffa honom, då jag får så dåligt samvete för vad jag gjort mot honom. Han förstår fortfarande ingenting. En gång sprang jag på honom berusad, då var han inte sen att fräsa åt mig att "jag kommit jävligt billigt undan".

Det går upp och ner som sagt. Om jag bortser från de stunder jag tänker på HANS bästa, de stunder då jag faktiskt saknar det som var gott hos honom och de kvällar det känns som jag ska förgås av ensamhet mår jag bra. Har fått igång min kropp igen med diverse hjälp och tanken på att bara vara jag och få vara Anna varje dag gör mig stundvis pirrig av glädje.

Hej och välkommen!

För det första vill jag säga att vi flyttat till ett nytt forum som heter kvinnovald.egetforum.se
Ingen administrerar detta forum, och det tycker jag är lite läskigt ifall det postas obehagliga trådar. Eller allt för avslöjande detaljer, som ingen kan ta bort.

Ja det vart verkligen tomt när www.tuvaforum.se sidan gick ner i somras. Jag saknar många som skrev därinne och undrar så hur det har gått.

För det andra, vad roligt att du hittade hit!
Vi behöver verkligen varandra. Vi som lever/levt med den här typen av män är de enda som verkligen förstår oss.

Vi lämnade ungefär samtidigt. Och precis som dig har jag funderat på att hålla det på vänskaplig fot eftersom vi har barn.
Men jag märker hur oerhört svårt det är. Även fast X inte kommer åt mig på samma sätt som förr, så suger han ur mig extremt mycket energi, som jag märker påvekar mig något enormt. Det känns inte bra alls.
Han fortsätter sin taktik fast då på tele, och han anstränger sig för att det inte skall mräkas. men jag kan katigorisera varje manipulationsteknik/härskarteknik som han försöker sig med. Jag går inte på det, men jag påverkas av det, oerhört mycket. Det är väl nästan samma sak, för i slutändan handlar det om vårat mående.

Vad jag vill säga är att jag tror vi lurar oss själva med att tro att vi kan kommunicera med de på ett vänskapligt sätt. Jag tror att det har att göra med våra skuldkänslor, som gör att vi tror att vi måste kommunicera med dem. Och vem är det som är experter på att ge oss våra skuldkänslor då? Jo den här typen av män. De lever på det.
Jag tror ärligt talat nollkontakt är det enda rätta. För att vi överhuvudtaget ska få en ärlig chans att läka.

Kramar Knorpan
PS! Vi ses på kvinnnovald.egetforum.se !

Jag skrev såhä:
"För det första vill jag säga att vi flyttat till ett nytt forum som heter kvinnovald.egetforum.se
Ingen administrerar detta forum, och det tycker jag är lite läskigt ifall det postas obehagliga trådar. Eller allt för avslöjande detaljer, som ingen kan ta bort."

jag menar föståss att ingen administrerar forumopen.swedishforum.net.
Det nya forumet kvinnovald.egetforum.se administreras.
Syftningsfel tidigare..;-)